Innan jag börjar berätta den här historien vill jag ställa en fråga till dig: har du någonsin försökt umgås med dem som bor bredvid dig? Självklart pratar jag om sann sällskaplighet, vad så många predikar på webben, men som få inser i verkligheten. Ja... jag syftar på sociala interaktioner mellan människor som av misstag kommer på att de bor bredvid varandra, men de känner inte varandra riktigt, eller bättre, som ofta inte är intresserade av att göra det.

Ändå... ja, ändå lever vi i en tid med fantastiska virtuella kontakter, och, tyvärr, mycket mindre än relationer som förutsätter verkliga kunskapsförhållanden. Mi riferisco a quei ‘legami di vicinato’ che si consolidano nel tempo, men framför allt leva, och som ofta hjälper varandra, gör dig mindre ensam, som ensam ofta kommer att finna sig själva för livets omständigheter. Utan tvekan vår tids frenesi, rädsla och misstro, de underlättar inte levande sociala relationer. In questa veloce era digitale, rapportarsi sui social network dà l’illusione di una maggiore sicurezza, med mindre risk och störningar i vår privata sfär.

Men nu frågar jag dig: allt till vilket pris? Att synas och inte vara, fylla i luckor utan att faktiskt leva efter dem.

Väl, ho voluto fare questa premessa perché recentemente, dopo l’ennesimo cambio di residenza, Jag befann mig i dessa omständigheter: mellan nära och okända människor, att, trots många ömsesidiga åtaganden, de bestämde sig för att ändra tillståndet. Som jag alltid säger, Att lära känna människor och dela erfarenheter är av stor känsla och berikande. Det är därför jag idag vill berätta historien om en ung man, in un certo senso ‘a me vicino’, vilket jag verkligen uppskattade för styrkan och beslutsamheten han visade när han vann en stor utmaning: livet och de hinder det utgör för oss.

Jag presenterar för dig Francesco Santorelli, atleta della Briantea84.

Complice di questa storia è la bella‘Mbriana, spirito benevolo portatore di serenità e buon auspicio, protettrice delle case e dei luoghi in cui è ben accolta. Una fata buona nata da un’antica leggenda partenopea, che sta accompagnando Francesco nella sua nuova avventura in un campo diverso dal solito: quello della ristorazione. Immagino già le vostre facce stupite!  Legami di vicinato, spiriti, leggende… ma di che cosa stiamo parlando direte?! Var ', mi sa che avete proprio ragione. Forse è il caso di partire dall’inizio…

Francesco Santorelli, klass 1992, è stato un bambino come tanti che a Napoli, sua città natale, amava giocare a calcio con gli amici. Un’infanzia bruscamente scossa a sei anni, dopo che un’auto accidentalmente l’ha investito per strada, causandogli una seria disabilità motoria. Un evento traumatico che, dopo le conseguenti difficoltà di adattamento, ha dato via alla sua seconda vita. Fondamentale il supporto della famiglia, essenziale la sua determinazione, ma soprattutto la sua voglia di socialità. de facto, dopo alcune esperienze di sport individuale, il bisogno dello spirito di squadra lo ha portato a scegliere il basket in carrozzina. Inizialmente con la Ciss Napoli, sedan, dopo la chiamata in Brianza, terra in cui si è trasferito stabilmente, con la Briantea84, società sportiva paralimpica con cui dal 2013 ad oggi ha vinto ben 21 trofei.

E la bella ‘Mbriana direte? Cosa c’entra in tutto ciò?

Väl, Francis, oltre ad avere la passione per lo sport di squadra, da buon napoletano ama la pizza. Non contento dei traguardi raggiunti, si è voluto fissare un nuovo obiettivo: diventare ristoratore. Un progetto che gli ha fatto scattare una molla, eller bättre, che lo ha portato all’apertura di una pizzeria a Monza: 'Mbriana Pizza & Mat'. Un locale inaugurato nel gennaio del 2022 insieme al cugino Giuseppe Corrado: formazione alberghiera a Napoli, tirocinio a Londra, realizzazione personale in Brianza. "Du vet Cynthia, a Napoli posso affermare di aver imparato a fare la pizza, ma a Londra certamente ad accettare le tante ore di lavoro che la ristorazione impone."

Pizze e Sfizi con materie prime selezionate campane e brianzole, che ho assaggiato e molto apprezzato la sera in cui sono andata a trovare Francesco nel suo locale. In realtà per noi due trovarsi a tu per tu è molto facile. Som jag skrev, il destino ha voluto che Francesco sia in un certo senso ‘a me vicino’, eller bättre, Jag gjorde denna utgångspunkt eftersom att välja och smaka en hantverksöl kräver rätt överväganden, che sia un mio buon vicino di casa. Ecco svelato l’arcano. Vicini di casa che nonostante i molti impegni hanno deciso di tanto in tanto di trovarsi e raccontarsi, magari, aggiungo io, accompagnati da un buon calice di vino e qualche specialità acquistata durante i nostri viaggi. Piccoli momenti di vita che rendono speciali i rapporti tra le persone che casualmente si trovano a vivere accanto.

Si è soliti dire che tutto quel che ci accade ha un senso. Personalmente ci credo fermamente. Sono convinta che ci creda anche Francesco.

Mbriana Pizza & Mat – Via Marsala 14, monza – www.mbrianamonza.it

'In-Presa-kupongen ', utbildningskaféeteria och konditori på träningsskolan professionell för In-Presas sociala kooperativ; 'Gott', pedagogisk restaurang vid Don Carlo Gnocchi Hotel Institute. Två vackra verkligheter av Carate Brianza.

För några veckor sedan, alltid i avsikt att bosätta sig i och till conoscere intressanta verkligheter doch det territorium inom vilket nyligen vivo, Jag stötte på, och jag måste att erkänna överraskande nedsänkt, i ett övergivet industriområde av Ben 50 tusen kvadratmeter ligger en kort bit från centrum av Carate Brianza: l 'ex Formenti, nu smakområdet. Jag skrev "nedsänkt" för atmosfären i den industriella arkitekturen från det förflutna, per mig av stor charm, under de senaste åren samt att bli föremål för återhämtning, de välkomnade och gav nya du startar olika hantverksaktiviteter, och inte bara… (vi får tid att undersöka). Väl, en stång det kunde inte misslyckas med att locka min uppmärksamhet för de många typerna av erbjudanden produktiva: två bryggerier, två skolor med bifogas bar-konditori och restaurang, båda två didaktisk, en krog, en produktion av choklad och fruktjuicer, och så vidare än.

In effetti, efter att ha pausat på orienteringskartan placerad i en av ingångarna, Jag bestämde mig för att börja därtill min utforskning som börjar med besöket någon två skolor som utbildar operatörer för restaurang-turistsektorn.

'In-Presa-kupongen ', utbildningskaféeteria och konditori på träningsskolan professionell för In-Presas sociala kooperativ. 

Gledd av rektorn av skolan Chiara Frigeni, Jag lyssnade på den vackra historien som gav upphov till detta projekt. ETT drömmer om enen donna, nu bli verklighet, som satte ett konkret märke för sitt arbete och för sin utbildnings- och träningsmetod. En modell som utvecklats under åren efter fosterhemserfarenheter med svåra barn, att, passerade en praktikplats med hantverkare lokal, har införts i arbetslivet.

En utbildning baserad på individens uppmärksamhet, på att välkomna en familj, på jobbet och sedan i skolan, designad av Emilia för enelever med allvarligt avbrott i skolan som inte kan avsluta de tre åren på grundskolan, eller med svårigheter att komma in i gymnasieskolan på grund av avbrott i skolan eller personliga svårigheter. En utbildning som tar form av olika workshops tekniker - inklusive den gastronomiska - med en pedagogisk trädgård och med studiegrupper som, Förutom lärare ger de stöd från en handledare. Praktik och extern praktik är vändaJag involvera företagarna själva, som i viss mening återupptäcker värdet av sin konst i en aktivitet som du utbildar genom arbete.

Ett växande utbildningsförslag som för närvarande konto två hundra åttio studenter ansökte till flera utbildningskurser. Pär livsmedels- och vinsektorn, till mig kära, ledde till skapandet av en pedagogisk cafeteria och konditori – Il Buono di In-Presa - genomförs systematiskt av studenter med konstant stöd gudar rumslärare e av konditorer. Behovet av att lära uppstår genom att göra, detta är formeln. En idé född i 1995, förvandlas till ett strukturerat projekt i 2000, fram till konkretiseringen i 2005, med skapandet av ett riktigt professionellt utbildningscenter.

In-Presa, ett socialt kooperativ som består av några grundande medlemmar, arbetspartner och andra vänner till Emilia Vergani, skapare och grundare född i Carate Brianza. Den 30 Oktober det firas tjugoårsjubileet för hans tragiska död, inträffade i en trafikolycka under resan i Paraguay.

'Gott ', den pedagogisk restaurang vid Don Carlo Gnocchi Hotel Institute.

"Cynthia, ochEn sådan vacker skola finns inte!" E ' så att Tiziana Villa – presidera dinstitutet hotellägareden Don Carlo Gnocchi från Carate Brianza - han debuterade under vårt möte. Ett institut likvärdig född 2008 med idén att kombinera teoretiska ämnen med praktiska. Idet var didaktisktatt konsolideras av solida kulturella fundament, som syftar till att få människor att förstå eneleverna hur viktigt det är använd ditt huvud för att göraoch gå händer.  ETT studieprojekt vem gav vita till "Saporinmente", pedagogisk restaurang knuten till skolan.

Även här lär du dig genom att göra, varje dag, genom kritisk erfarenhet. Tvåhundra tjugo elever som med undervisning och erfarenhet direkt omvärdera rumets betydelse, eftersom berättar rummet Vad som händer i köket.

Erfarenheter som uppnåtts också tack vareen samarbeteoch med en lärareo di cskär av som Claudio Sadler. En esempiden enutentiskaeller geni att han har permesso studenter att närma sigden värld av gastronomi, svårt mtill spännande. Ett möte som ledde till skapande av en kväll och en meny utarbetad med eleverna.

Här är intrycken från en av dem: "Att ha träffat och erkänt Claudio Sadler som en mästare var en gåva för oss och, på samma gång, en utmaning. Trots våra tvivel, tacksamheten för att ha kunnat lära känna hans geni på nära håll och hans exempel har övervunnit den ursprungliga rädslan för att inte vara upp till, tack, framför allt, till hans vilja att organisera en kväll som kommer att se oss som huvudpersoner först och främst som män, även innan du är kock. Genom detta verkliga samarbete, vi har faktiskt förstått det, att ge sina gäster excellens eller, som han skulle säga, "Kunder", ett ovärderligt värde måste erkännas i vetenskaplig och humanistisk förberedelse, till behärskning av ordet, uppmärksamhet på detaljer e, äntligen, till tjänsten, som måste vara felfri. "

Under visita i skolhallen Jag slogs av konstens skönhet, bild och mer. Arbetar allmänt utsatt donerat av konstnärer, vars samarbete resulterade i middagar ämnen som är öppna för allmänheten. Ett sätt att kombinera och förbättra konst och elevernas personliga kreativitet, uttryckt genom sina rätter.

A conclusione della mia visita, efter att ha pratat länge med Tiziana, presiderar över det, Jag lyssnade på några av hans önskningar för framtiden. Den första, är att detta hotell anläggning bli en modell som kan replikeras var som helst, för att se till att de med talang hittar en lämplig plats att lära sig och uttrycka sig. Den andra, är att denna kollegaskola, om än att ge stipendier, vara mer tillgängliga för dem med svårigheter ekonomisk i Att hålla ut denen retta. Slutligen, den tredje, den riktar sig till lokala institutioner, för att stärka kollektivtrafiknätet, underlätta studenter som de kommer från Milano.

Att skriva om skolan och undervisningen i restaurangbranschen idag är inte lätt. Jag valde att göra det för trots den svåra perioden, studenter av dessa skolor fortsätt att förbereda dig för framtiden, uttrycka sig med de enda tillåtna medlen just nu: den matleverans. Att stödja dem innebär att hjälpa till att stödja deras förhoppningar, och speciellt, denna sektor är så hårt testad.

In-Presa Social Cooperative Society www.in-presa.it   Via Emilia Vergani, 14 – Carate Brianza (MB)        

Don C School Institute. Gnocchi www.liceodongnocchi.eu  Piazza Risorgimento, 1 – Carate Brianza (MB) 

Bella ma non sempre facile. One, parlo della Brianza, grön mark nära Milano känd för skönheten i dess territorium och dess flitiga människor,,it,En produktiv område som omedelbart väcker framgångsrika entreprenörer,,it,Delstaten traditioner, men också av nedläggningar,,it,Jag går upp till samma verklighet produktions,,it,Jag hittade misstro har aldrig varit möjligt i andra delar av Italien,,it,säger Maurizio Alberti,,it,en reklam Milan som flyttade in Brianza,,it,vill När du,,it,Tillsammans med partnern och kock Cinzia Degani,,it. Un’area produttiva che nell’immediato evoca imprenditori di successo. Terra di tradizioni ma anche di chiusure. Io stessa avvicinandomi a realtà produttive, Jag hittade misstro sällan förekommer i andra delar av Italien,,it,Han gav en ny twist till sitt liv genom att omvandla huset där han bor på en gård,,it,för vägar av kunskap i det gröna hjärtat av Brianza bara en kort bit från Milano,,it,ideell kulturförening som främjar kreativa och konstnärliga impulser av folket,,it,Jag måste säga att efter femton år människor börjar lita på,,it. Eppure, come dice Maurizio Alberti, un pubblicitario di Milano che si è trasferito in Brianza, volendo c’è posto per tutti.

Tillsammans med sin fru och kock Cinzia Degani, ha dato una nuova svolta alla sua vita trasformando la casa in cui vive in un’azienda agricola, un agriturismo e una libera associazione di idee. Una casa con “cucina di casa”, con un menù fisso che varia in base ai prodotti di stagione propri e/o di aziende agricole locali, associate al Consorzio Agricolo e Agrituristico Lecchese Terrealte.

“Amici della Ratta” a La Valletta Brianza in provincia di Lecco, la casa in cui vivono e lavorano Cinzia e Maurizio. Situata nel Parco di Montevecchia e nella Valle del Curone, ha sede nell’antica strada della ‘rata’, voce dialettale che significa colle erto e boscoso.

Un ottimo punto di partenza, o di arrivo, per percorsi di conoscenza nel cuore verde della Brianza a poca distanza da Milano. Un’associazione culturale senza fine di lucro che promuove gli impulsi creativi e artistici delle persone. Sede di mostre, incontri a tema e di sviluppo d’idee all’aria aperta, permette di vivere un’esperienza formativa e un momento di benessere tra suggestioni naturali, stando insieme, utveckla energi och känslor. En erfarenhet som jag personligen upplevt gå barfota på gräset, come amo fare quando sono a contatto stretto con la natura, chiacchierando con Maurizio e assaggiando le preparazioni casalinghe di Cinzia.

• Come ho scritto poc’anzi… Brianza bella ma diffidente. Tu sei di Milano e tua moglie di Legnano. Eppure, come molti mi hanno detto, iniziare una nuova vita in Brianza e guadagnarsi la fiducia della sua gente non è sempre facile. Qual è la tua esperienza?

Devo dire che dopo quindici anni le persone cominciano ad avere fiducia eftersom de kan se med egna ögon att vår var inte bara ett företag val,,it,men ett livsstilsval,,it,Vi har visat att älska detta område,,it,initiativ solidaritet med bönderna i Norcia som var värd på våra marknader och organiserade en middag med oss,,it,vars intäkter donerades till deras,,it, ma soprattutto una scelta di vita. Abbiamo dimostrato di amare questo territorio, rispettandolo.

• Maurizio, fai parte del consiglio del Consorzio Agricolo e Agrituristico Lecchese Terrealte. Quanti associati siete e quali sono le vostre iniziative e/o progetti?

I soci, aziende agricole della provincia di Lecco, Det finns omkring trettio varav arton också gårdar,,it,catering och boende, eller,,it,enda restaurangen,,it,Initiativ från konsortiet är olika,,it,Organisationen av jordbruksmarknaderna i Osnago och Ballabio,,it,fram till förra året också Valmadrera,,it,Vinprovningskvällar,,it,ost och kött från gårdar och,,it,som förra veckan,,it (ristorazione e pernottamento o, komma noi, solo ristorazione). Le iniziative del Consorzio sono varie: organizzazione dei mercati agricoli di Osnago e di Ballabio (fino all’anno scorso anche di Valmadrera), serate di degustazione di vino, formaggi e salumi presso gli agriturismi e, come la settimana scorsa, iniziative di solidarietà con i produttori agricoli di Norcia che sono stati ospitati nei nostri mercati e hanno organizzato una cena da noi, il cui ricavato è stato devoluto a loro.

• Som jag sa natten vi träffade, i 2000 è nata l’idea di vivere in Brianza, che poi, a distanza di qualche anno, si è concretizzata con la realizzazione di un agriturismo. Vilka är de viktigaste svårigheter du stött på eller fortfarande stöter?

Le maggiori difficoltà sono state ottenere i permessi dalla Provincia, le regole cambiavano di anno in anno, e i rapporti con il Parco Regionale di Montevecchia che, särskilt i början, vedeva la nostra attività come invasiva di un’area naturale e non propositiva per la formazione di un turismo sempre più consapevole. Nu utmaningarna främst representeras av den ekonomiska krisen, ma credo sia così un po’ in tutti i settori.

• Da pubblicitario ad agricoltore. Följ arbetet i vingården dig och du druvor för framställning av ditt vin, il Ratin Russ,,no,Hur gjorde denna omvandling och som har lärt sig att bruka jorden,,it,kök Cinzia Care,,it,din partner,,it,Hon kommer från en annan arbetslivserfarenhet,,it,En andra liv föddes ur en passion eller ett behov,,it,Du och Cinzia har definierat ert land en fri sammanslutning av idéer,,it. Com’è avvenuta questa trasformazione e chi ti ha insegnato a lavorare la terra?

La trasformazione non è ancora avvenuta del tutto. Soprattutto siamo diventati imprenditori agricoli e,  innan jorden, Vi lärde de regler som införts av byråkratin och rätt sätt att relatera till institutioner. Poi collaboriamo con chi ne sa più di noi: l’azienda La Costa, che fa parte del nostro Consorzio, oltre a darci una mano nel vigneto, ci vinifica l’uva (loro, come ben sai, har källaren och,,it,en bra producent,,it,För trädgården var relativt lätt även om våra volanger är lera och 'stenkastning,,it,och svårt att arbeta,,it,med tiden lärde vi oss vilka är de grödor som är bäst lämpade både klimatet och marken,,it,din fru,,it,passionen för matlagning Cinzia som fick oss att möta detta val,,it,Cynthia har bott många år i Afrika,,it,från Sydafrika till Tanzania,,it, framför allt, un bravo enologo). Per l’orto è stato relativamente più semplice, anche se le nostre balze sono argillose e ‘sassaiole’ e dure da lavorare, con il tempo abbiamo imparato quali sono le colture che meglio si adattano sia al clima sia al terreno.

• Cynthia, tua moglie, cura e segue la cucina. Anche lei proviene da un’altra esperienza lavorativa. Una seconda vita nata dalla passione o da un’esigenza?

Den’ la passione per la cucina di Cinzia che ci ha spinto ad affrontare questa scelta. Cinzia ha vissuto per molto tempo in Africa (dal Sud Africa alla Tanzania) under många år och har funnit sig behöva laga mat i olika situationer där du inte alltid reperiva råvaran eller kvaliteten var inte,,it,men han förlorade aldrig hjärta och han alltid löst alla situationer. och,,it,kommer så även i kontakt med olika kulturer och traditioner som har påverkat hennes matlagning,,it,Så i vår gård erbjuder vi traditionella rätter men alltid med en touch av kreativitet mer,,it,Lämna plats för kulturella evenemang såsom bokpresentationer,,it, men han aldrig förlorat hjärta och han alltid löst alla situationer. och’ venuta così anche in contatto con culture e tradizioni diverse che hanno molto influenzato il suo modo di cucinare. Così nel nostro agriturismo proponiamo piatti della tradizione ma sempre con un pizzico di creatività in più.

• Non solo agriturismo ma anche una libera associazione di idee. Come concretizzate questo progetto?

Lasciamo spazio ad iniziative culturali come la presentazione di libri, poesi avläsningar,,it,Vi organiserar utställningar av målningar,,it,fotografering och skulptur samt,,it,naturligt,,it,provsmakning av lokala produkter,,it,Förslagen kommer från våra kunder och vi assecondiamo dem villigt fritt,,it,Så mycket att ge, liksom mat för kroppen,,it,en god dos av en tankeställare,,it,vilka av dessa det gör mycket goda tider,,it,Tillsammans med sin fru och kock Cinzia Degani,,it, Organizziamo mostre di pittura, fotografia e scultura oltre a, naturalmente, degustazioni di prodotti locali. Le proposte arrivano dai nostri clienti e noi li assecondiamo volentieri in tutta libertà. Tanto da dare così oltre al cibo per il corpo, una buona dose di cibo per la mente, che di questi tempi fa molto bene.

Riprendo la parola per concludere con un consiglio rivolto a chi ha la fortuna di vivere vicino a questa terra verde, la Brianza: impariamo a rivolgere uno sguardo più attento a ciò che ci circonda, potremmo scoprire bellissime realtà che spesso cerchiamo lontano da noi.

Buona estate, anche in Lombardia!

Amici della Ratta – www. amicidellaratta.it

Via Curone, 7 – La Valletta Brianza LC – Sådan 039 5312150

isola Dovarese, en liten stad i provinsen Cremona nedsänkt i Podalen kampanjer. Att gå igenom detta område hans blick vänder sig till Oglio floder och kyrkor, agli antichi pontili e alle grandi distese verdi. Charmig atmosfär typisk för denna höstsäsongen, som för tankarna till de målningar av Monet och Gauguin. Ett land känt för sin Palio, en demonstration i kostymer påminner om den period under vilken till staten Gonzaga. Nu i sin femtionde upplaga, Det sker i den stora sextonde torg präglas av tid, men också av försummelse. En verklig skam med tanke på rad arkader och gamla byggnader som kännetecknar den, e che potrebbero valorizzarla facendola rientrare tra le più belle piazze d’Italia.

Bland de tecken på åldrande, du kan se vissa tecken från vintage atmosfärer. bland dessa, Det finns en krökt vit emaljerad järn som, i eleganta tecken, det finns en indikation kaffe Crack. En restaurang och vin butik i familjen sedan Malinverno 1832, inserita nell’Associazione locali storici d’Italia. Inmatning, omedelbart, Det kan kännas den klassiska atmosfären i samband med Art Nouveau: miljöer Nouveau, antika stolar och en kakelugn. En lokal tidigare känd som "Locanda del Ciclista", för de många cykelvägar i omgivningarna. Sitt i hans matsalar inklusive minnes, brev och fotografier, Det leder oss att leva en kort resa genom historien om den italienska Risorgimento, e ad assaporare i piatti della tradizione proposti dallo chef Franco Malinverno.

Negli assaggi si nota un tentativo di alleggerire il gusto originale, en trend i vår tid som påverkar det visuella utseendet. Emellertid den dominerande territoriet. Förutom den klassiska trädgårdsmästare och Cremonese salami, särskiljs typiska beredningar såsom Marubini;  den Gnoc i mulinèra göras med endast mjöl och vatten, men berikad med oxtail ragu och svamp; pumpa tortelli, klassisk maträtt av Gonzaga länder, fyllda med en pasta gjord av pumpa, kryddig senap och Amaretti. Bland desserterna kan du inte låta bli att njuta av sandkakan, så älskad av Giuseppe Verdi. Maestro var en sådan beundrare att indikera även rätt förberedelser: "Med klart det gör vamp. De slam röda väl med socker. Tillsättes gradvis stärkelse och väl mjukt smör. Vid slutet av den monterade ljus. Då man häller allt i väl smord ticcia smör och omedelbart i ugnen". Un’esperienza di gusto da arricchire con un’interessante visita nella drogheria e nella cantina storica del ristorante, tra etichette e produzioni ricercate.

www.caffelacrepa.it La Crepa -Piazza Matteotti, 13

isola Dovarese (CR) Te. 0375 396161

Vi är nästan i slutet av sommaren. Denna tid på året, dopo che le vacanze estive si sono concluse, önskan att förlänga den långsamma takt som jag är positivt vana, Det får mig att fly från vardagen, och mejsla ut stunder av avkoppling på Comosjön, men inte enbart. A dire la verità tendo a vivere sempre più lentamente, men särskilt, inte förlora dessa goda vanor när som helst på året. In particolare nelle giornate di sole, när, promenader vid sjön och njuta av den lugna och utsikten återspeglas i vattnet, la sensazione di benessere aumenta, allontanando le tensioni.

Pochi giorni fa, Jag har haft denna atmosfär omgiven av gamla träd av Cernobbio Hotel Villa Flori. Una dimora storica trasformata in un albergo nel 1958, Det har renoverats och öppnades igen 2012. Una tra le tante bellissime ville ottocentesche sul lago di Como, ricche di fascino, d’arte e di storia. Si narra che nelle sue sale nacque l’amore tra Giuseppe Garibaldi e la Marchesina Giuseppina Raimondi. I due innamorati si unirono in matrimonio il 24 Januari 1860. Un’unione tra le più brevi della storia. Durò infatti solo un’ora, a causa di alcune rivelazioni inoppugnabili sull’infedeltà di lei, rivelate da un amante subito dopo la cerimonia. A tutt’oggi, la stanza che ospitò il generale è ancora intatta.

Från terrassen bilaga Ristorante Raimondi, chiacchierando con Dusan Pejakovic, gentilissimo Restaurant Manager, ho scoperto tra l’altro un posticino delizioso per fare una "Frukost på sjön" som jag var en gäst på hotellet, men i verkligheten utan att vara. Chi come me ama questo importante primo pasto della giornata, Du vet hur svårt det är att hitta samma förslag varierad och kvalitet, utan bor på hotellet.

lyckligtvis, för personer med mina egna smak, Det är inte alltid så. Faktum är att Hotel Villa Flori, genom 7.30 till 10.30, Det öppnar dörren för dem som är hemmahörande. In questo modo si avrà la possibilità di fare una ricca prima colazione in una prestigiosa location con vista lago, fortfarande känner lite "på semester. Se ne avrete l’occasione, vi consiglio anche di assaggiare i deliziosi infusi di erbe, bär och frukt, väl beskrivna i den särskilda kort.

Durante la mia giornata ho avuto il piacere di assaggiare alcune preparazioni dello chef del Ristorante Raimondi: Paolo Arnaboldi. En ung talang, dopo aver frequentato la scuola alberghiera di Chiavenna e di Domodossola e aver fatto alcune esperienze professionali all’estero, Han återvände till smaker av hans Lario. Purtroppo non ho avuto il piacere di conoscerlo. Quando ho chiesto di lui era già andato via. Un consiglio ai cuochi: appena potete, uscite dalle cucine e chiacchierate con i vostri ospiti. Così facendo, vår sensoriska upplevelse blir mycket mer intensiv.

Hotel Villa Flori – Ristorante Raimondi www.hotelvillaflori.it

via Cernobbio, 12 - Som Tel. +39 031-33 820

Zuppa di lattuga, finferl den, rökt potatis, ingefära.

Triglia, mozzarella, citron, betor, rotselleri, ansjovis extrakt.

Maräng med glass och granita Braulio rabarber.

San Pellegrino Terme, nota località turistica situata in Val Brembana, la più estesa tra le valli bergamasche. Una cittadina conosciuta per le sue acque terapeutiche, e per le eleganti costruzioni in stile Liberty risalenti all’inizio del Novecento. Attraversata dal fiume Brembo, è circondata da montagne verdeggianti mete ideale per facili escursioni. Un luogo per chi è in cerca di fresco alle porte di Milano. För några nätter sedan, in men che non si dica, sono giunta li per una passeggiata lungo il fiume, e per godere di qualche ora di evasione lontana dallo stress della città.

Chiacchierando, come mi è consueto fare per soddisfare la mia curiosità sui luoghi che visito, ho scoperto che questa località è anche nota per un frollino che porta il suo nome: "Il Biscotto di San Pellegrino". Nato nel 1934 i Pasticceria di Luigi Milesi, detto Bigio, è conosciuto in tutto il territorio circostante. Mi è stato raccontato che un tempo veniva offerto durante la messa in scena di commedie che vedevano come protagonisti dei burattini, altra grande passione di Luigi.

Nell’attuale pasticceria, locale storico e punto d’incontro della città, si possono ammirare i “gioppini", bellissime marionette intagliate nel legno che nel 1965 hanno fatto vincere a Luigi Milesi la “Maschera d’Oro” a Treviso. Bigio, un uomo che ha saputo valorizzare questa terra bergamasca, e che nel 1971 si è visto riconoscere dal Presidente della Repubblica il titolo di “Cavaliere per Ordine e Merito”.

Från 1970 l’attività si è estesa con l’acquisizione di un hotel e di un annesso luogo di ristoro, entrambi immersi in uno splendido giardino. Ciò premesso, vi pongo una domanda: – Secondo voi potevo esimermi dall’assaggiare le preparazioni di Pier Milesi, chef dell’attuale Ristorante “Ca’ Bigio”? – Risposta scontata. 😉

Under serata, insieme ad alcuni amici, si è parlato della San Pellegrino di un tempo, quella illuminata dalle luci del Grand Hotel, ormai chiuso da anni. Un luogo che, insieme al Casinò, era di grande attrattiva per i turisti. Parlo al passato, perché in parte quei richiami si sono fatti più deboli. In un’epoca in cui l’eleganza e lo stile di un tempo sono sempre più rari, sono ben altre le attrattive che richiamano per lo più le persone. In parte, per chi come me ama vivere queste cittadine nelle quiete, una fortuna. Certamente meno per chi, grazie alle attività locali, trova sostentamento e continuità del suo lavoro.

de facto, se volete passare una serata tranquilla passeggiando lungo il fiume e godendo del fresco delle montagne, vi consiglio una tappa a San Pellegrino Terme e un assaggio di Casoncelli con tartufo di Bracca, preparazione tipica della bergamasca.

Basta poco per sentirsi in vacanza… Buona estate!

Casoncelli con tartufo di Bracca, Risottino al verde d’asparago con scampetti e rampinelli, Rombo arrosto con le spugnole, Biscotto di San Pellegrino con gelato al biscotto e lamponi. Chef Pier Milesi

Hotel Ristorante Pasticceria Bigio
Via G. Matteotti, 2 – San Pellegrino Terme (BG)
Telefono +39 0345 21058 www.bigio.info

Mamma och pappa Vittorio Silvana, med Alex, Valentino och Ilaria: Taste Rund

Som jag brukar säga, il passaparola delle persone di fiducia nella scelta della ristorazione e delle produzioni, Det är min viktigaste leds. Consigli utili che mi guidano, e che mi portano a visitare belle realtà artigianali. Och "Detta är verkliga Italien, hantverkaren, hjärtat i vårt land. Italiens mat och vin, gjord av familjer, män och kvinnor, territorier och konsten att göra och kommunicera.

Det är med dessa tankar som, seguendo il consiglio di un amico, De kom fram till "Taste Rund", una stuzzicheria italiana situata a Cermenate, in provincia di Como. En hel familj engagerad idena gestione di un luogo di ristoro, che mi ha permesso di prendere la palla al balzo, eller bättre en pizza, att skriva Restauranger och familiär. Det finns så många bra historier om familjer i samband med smak. Energier och passioner som varjeNDO styrkor är fyrkantiga. Fare ristorazione richiede impegno ed orari che spesso non favoriscono l’armonia familiare. Det vetggia, där så är möjligt, Det är att arbeta tillsammans, unendo la passione per la cucina al calore del focolare domestico.

Smaka en av Tondo en berättelse som föddes i Kalabrien con papà Vittorio occupato per ben quarantanove anni nel suo bar a Sant’Agata di Esaro, i provinsen Cosenza, och mamma Silvana in un ritrovo per i giovani del luogo. Dopo gli studi dei figli nel settore linguistico-alberghiero, beslutet att flytta till Lombardiet var en anordning av val. Lavorare per lo più nella stagione estiva non era sufficiente.

Och "så att de kom i Cermenate, och, dopo alcune esperienze lavorative, De har gått samman i ett projekt catering för alla, men kvalitet. Pizzor, skärbrädor, snacks och smörgåsar gjorda av dem, in un ambiente giovane e accogliente in cui le tracce della storia dei protagonisti è ben visibile. Entrando nel locale mi hanno colpito alcune coperture fatte con piccole sezioni di tronchi di faggio e ontano, incollate ad una ad una da papà Vittorio. En gammal radio och ett par artiklar här och, de gav mig känslan av deras önskan att starta, senza perdere però, le tracce della loro storia.

En fredag ​​kväll tillbringade chatta vid bordet på val om de produkter som de avser att använda i köket. En restaurang tänkt som en länk mellan konsumenter och lantbrukare, tidigare besökt och kontrolleras av dem. Ge råvaror italienska kvalitet, samtidigt som kunderna möjlighet att köpa dem. Olika generationer som kombinerar tradition och hantverk i en värld av smak som vill återvända till enkelhet och tradition.

A proposito… mentre parlavamo, mi hanno preparato una pizza fatta con una buona farina e ottimi ingredienti. "Bella di mamma", skapelse av moder Silvana: San Marzano tomater, stuvad lök, korv med vild fänkål, och, efter tillagning, rakade Pecorino di Pienza (Siena). I kombination valde jag en Licurgo Sangiovese DOC Riserva Montecucco från Perazzeta Farm of Montenero d'Orcia (Grosseto).

Una bella serata di gusto passata in famiglia…

Gusto Tondo Famiglia Ranuio – Info 328 7882554
Twittergusto_tondo – InstagramGUSTO_TONDO

Via Alcide De Gasperi, 29
Cermenate (CO)

Agli italiani piacciono tanto gli bondgårdar, un dato di fatto confermato dai numeri delle persone che scelgono sempre più questo tipo di vacanza. Che sia per una giornata, per un fine settimana, o per un periodo più lungo, la possibilità di trascorrere dei giorni in ambienti che consentano di riprendere naturalmente i giusti ritmi, fa del settore agrituristico un successo assicurato. Strutture che nascono dall’evoluzione di aziende agricole, och, come tali, che avvicinano le persone all’agricoltura e alla conoscenza diretta delle produzioni. Molti hanno origine da ristrutturazioni di vecchie dimore che, seguendo parametri di progettazione sostenibile, permettono di vivere una vacanza all’insegna del benessere e della natura.

Bondgårdssemester: “Attività di ricezione ed ospitalità esercitata dagli imprenditori agricoli mediante l’utilizzo della propria azienda. Il sostegno all’agricoltura passa anche attraverso la promozione di idonee forme di turismo nelle campagne che siano finalizzate a: tutelare, qualificare e valorizzare le risorse specifiche di ciascun territorio; favorire il mantenimento delle attivita’ umane nelle aree rurali; favorire la multifunzionalita’ in agricoltura e la differenziazione dei redditi agricoli; favorire le iniziative a difesa del suolo, del territorio e dell’ambiente da parte degli imprenditori agricoli attraverso l’incremento dei redditi aziendali e il miglioramento della qualita’ di vita; recuperare il patrimonio edilizio rurale tutelando le peculiarita’ paesaggistiche; sostenere e incentivare le produzioni tipiche, le produzioni di qualita’ e le connesse tradizioni enogastronomiche promuovere la cultura rurale e l’educazione alimentare; favorire lo sviluppo agricolo e forestale.” Legge quadro n. 730 av 1985.

Recentemente ne ho visitato uno a Pontida, un piccolo comune in provincia di Bergamo nella Valle San Martino. Polisena “L’Altro Agriturismo”, nato da un’antica proprietà monastica recuperata con criteri di bio-edilizia. Un agriturismo certificato KlimaHotel per l’efficienza energetica e ambientale, e per l’impiego di materiali ecosostenibili per un turismo consapevole. Tessuti di origine naturale, bio interruttori che evitano campi magnetici durante il riposo (per questo non previsto l’uso del frigorifero nelle camere). Rubinetti che erogano acqua miscelata ad aria, per ottimizzare il risparmio idrico. Un impianto di rinfrescamento e di riscaldamento che si avvale di fonti rinnovabili (geotermia, pompe di calore, fotovoltaico e solare termico). Una rete wifi gratuita ma solo su richiesta, per evitare a chi non è interessato una fonte d’inquinamento quotidiano. Tutto ciò in coerenza al personale benessere che ciascuno di noi persegue.

Una realtà familiare condotta dalla famiglia Locatelli basata principalmente sull’attività vitivinicola dell’Azienda Agricola Tosca, a cui si affianca un piccolo allevamento di pollame, pecore e agnelli, e la coltivazione di alberi da frutto. Vigneti terrazzati sulle colline della Val San Martino che, con la guida dell’enologo Paolo Zadar, permettono di produrre cinque vini: due IGT e tre DOC Valcalepio.

Dopo la mia visita ho posto loro qualche domanda.

• Avete un’azienda di fornitura di componenti per l’edilizia. La scelta della bio-edilizia nasce da questa vostra esperienza?

L’azienda che possiedo con mio fratello è stata fondata da mio padre Romildo nel 1960, erano anni di lavoro incessante e di sviluppo dopo i disastri della guerra, Pontida gravitava nel distretto Lecchese dove si era sviluppata una attività metallurgica nota in tutta Italia per la produzione di fili metallici, chiodi, reti per letto e recinzione e utensili per l’edilizia. Quasi in ogni famiglia c’era un piccolo laboratorio nel sottoscala o in cantina, dove dopo il lavoro dipendente si arrotondavano le entrate per costruirsi la casetta!

La produzione biologica ed il recupero della struttura in edilizia sostenibile non sono state diretta conseguenza dalla mia attività di famiglia, ma derivano da una nostra personale convinzione che la terra va preservata, rispettata e assecondata in modo naturale, per il nostro bene ed il futuro delle prossime generazioni.

• Tutto è nato dall’incontro fortuito con il vostro attuale distributore. Som jag brukar säga, i richiami della terra sono forti. Che cosa ha fatto realmente scattare la voglia di iniziare la vostra avventura nel mondo del vino?

E’ stata la voglia di essere il più possibile a contatto con la terra e i suoi frutti ed in particolare con l’uva e il vino, cosi carichi di simbologia. Inoltre c’era anche il desiderio di dare nuova vita ai vecchi vigneti abbandonati e incolti.

• L’abilità nella viticoltura nasce dall’esperienza e dalla passione. Quali sono state le vostre guide, och, se doveste scegliere, a chi vi ispirereste?

Se dovessi citare una guida mi riferirei certamente al nostro enologo Paolo Zadra che ci ha seguito sin dall’inizio della nostra avventura. Una persona dalle splendide doti umane, come tante con le quali abbiamo l’opportunità di confrontarsi, oltre che bravo professionalmente. Il padre Carlo è stato uno dei papà della Valcalepio, Trentino di origine si è stabilito in bergamasca dando un forte impulso alla viticoltura locale.

Come esempio mi ispirerei a Sandi Skerk, viticoltore del Carso, ne potrei citare tanti bravi appassionati e integralmente convinti, fra le persone che abbiamo avuto la fortuna di incontrare; Sandi penso li possa riassumere tutte, forte anche di una terra aspra ma generosa dove ricava il suo magnifico vino. Ti consiglio di andarlo a trovare!

• Durante la mia visita ho visto con piacere delle galline razzolare nel vigneto. Una scelta o un caso? Vi faccio questa domanda vista l’esperienza di Philippe Boucard, un vignaiolo della Valle della Loira che, lasciando liberi nel vigneto oltre duecento polli, permette loro di mangiare erba e insetti.

La galline razzolano da sempre nei vigneti, ne traggono benefici indubbi, si nutrono e concimano e sono anche belle e rilassanti da vedere! Stessa cosa anche per le pecore, ma il loro tempo di pascolo è giocoforza più breve dalla vendemmia ai primi getti delle viti; sono molto utili per il naturale sfalcio dell’erba.

www.agriturismopolisena.it

Polisena “L’Altro Agriturismo”

Via Cà Lupo, 53 Pontida (BG)

Oggi voglio parlare di camerieri di sala, ett, di quelle persone che al ristorante fanno la differenza. Ci accolgono, spesso ci intrattengono, e ci servono raccontandoci piatti, cibi e bevande. Sono pronti alle nostre richieste, e per lo più preparati alle nostre domande. Figure professionali di cui ritengo si parli troppo poco.

Qualche giorno fa mi sono sentita dire: "Cynthia, il cameriere di una volta non c’è più.” Secondo me è vero in parte; ci sono camerieri preparati e a volte improvvisati. Saper servire un piatto o una bevanda, con garbo e con la giusta presentazione, aggiunge qualità al locale e piacere all’ospite. Hur som helst, oggi inizierò a parlarvi di questo professionista iniziando da lui, ett, da Lukasz Komperda, un cameriere di sala che ho avuto modo di conoscere durante una cena all’Osteria del Pomiroeu di Seregno, i provinsen Monza och Brianza.

Sono certa che alcuni di voi penseranno ad una scelta più che scontata: parlare di un cameriere di un locale stellato da la certezza di non sbagliare. Non è proprio così. Io scrivo di gente impegnata, att, genom kunskap, mi permette di imparare e di approfondire tematiche che ritengo utile condividere.

Per certo vi racconterò di un giovane uomo che ha catturato la mia attenzione per la cortesia, per i modi, e per la preparazione. Un giovane come tanti che a sedici anni, under sommarlovet, ha iniziato a lavorare in una pizzeria sul Lago di Viverone, in Piemonte. Un autodidatta che conclusi gli studi scientifici, per anni ha svolto la sua attività nell’ambito dei catering formandosi grazie all’impegno e al tanto lavoro. Questa è la prova e la dimostrazione che la voglia di imparare parte soprattutto da noi.

Ho incontrato Lukasz qualche giorno fa, per conoscerlo meglio e per capire le difficoltà della sua professione.

Lukasz, sei nato in Polonia nel 1986 ma in giovane età ti sei trasferito con la tua famiglia a Ivrea, in Piemonte. Dopo aver concluso il liceo scientifico e aver fatto le prime esperienze nella pizzeria di cui mi parlavi, un incontro fortuito con un ospite durante una cena, ti ha fatto approdare al catering iniziando così la tua avventura nella ristorazione. Continua tu…

Cynthia, come già ti ho raccontato, ho visto l’incontro con questa persona quasi come un segno del destino. Nella vita difficilmente si trova subito il percorso professionale che realmente si vuole intraprendere, eller bättre, quel desiderio di trovare gli spazi, le situazioni, le emozioni che fanno sì che la giornata sia soddisfacente. Vivere la ristorazione significa essere immerso a 360 gradi nel lavoro. Per questo motivo quello che si fa deve essere appagante per l’animo. In caso contrario diventerà controproducente per se stessi e per le persone che ci circondano.

I 2010, dopo varie esperienze nei catering e nei ristoranti di Torino e dintorni, sono approdato a Seregno, dallo chef Giancarlo Morelli. Una vera svolta per la mia vita, perché da quel momento mi si è aperta una finestra su ciò che vuol dire sul serio la conoscenza enogastronomica, och inte endast. Sono partito dall’acquisizione di nozioni sulla materia prima, per poi passare alle tecniche di cucina, alle modalità di servizio, e all’abbinamento dei sapori di un piatto.

I korthet, sono passato dall’essere un semplice portapiatti ad un vero cameriere. Già, cameriere… quella figura che da anni vive nell’ombra. Sono tempi in cui l’attenzione è concentrata sullo chef e sulla cucina. Purtroppo ci si dimentica che ogni ristorante è quello che è grazie ad una squadra. Servono gli attaccanti… ma si deve avere anche un buon portiere per vincere le partite.

Ti scrivo alcune affermazioni che hai fatto durante la nostra chiacchierata. Me le approfondisci?

• “Il cameriere di una volta non c’è più.”

Il cameriere di oggi che lavora nei ristoranti stellati o meno, deve sapersi reinventare. Deve ampliare a tutto tondo le sue conoscenze se vuole fare strada. È un mestiere dove non ci si può improvvisare…

• “Un mestiere in cui devi prima raschiare il fondo.”

Bisogna partire dal fondo per apprendere le basi, imparando da chi da anni fa questo lavoro. I korthet, per spiegarlo con una metafora: le case si costruiscono dalle fondamenta e non dal tetto. Ogni esperienza, anche se negativa, aiuta a formare le persone, se queste ultime sanno mettere nel proprio bagaglio la luce anche dove c’è ombra.

• “L’Alma, la scuola internazionale di cucina italiana, prepara alla professione ma non forma realmente gli studenti alla vera vita professionale.”

Ritengo che intraprendere la carriera partendo dal frequentare luoghi come l’ALMA, la scuola Internazionale di Cucina Italiana di Colorno, sia sbagliato, in quanto è una teoria che si allontana troppo dalla pratica.

• "I Canavese catering är död."

Jag kommer från ett område i Piemonte, Canavese, där det inte finns några tecken på tillväxt, una linea piatta che si ripercuote anche sulla ristorazione.

Concludo con una domanda. Col senno di poi rifaresti il percorso che hai fatto per diventare cameriere di sala?

Dopo questo breve approfondimento posso dirti con assoluta certezza che rifarei tutto il percorso svolto fino ad ora. Oltre a formarti nel lavoro, Figur servitör i min mening hjälper dig att göra det utanför. Detta är så nära med människor från alla samhällsskikt, hjälper dig att bättre förstå sin omvärld, perché con questo lavoro si conosce l’arcobaleno della società.

Foto in testata presa dal web

I en era som domineras av kock, verkar nästan malplacerat att nämna kockar, och ändå är det de som har präglat inledningen av dessa mästare, som de kallar dem idag, världen gastronomi. Märk väl, absolut inte vill ha dem respektlöshet, ... Men nu gör jag en fråga: "Hur mycket vi missar det enkla köket, hemmafru, en av de finaste restaurangerna i landet som går i arv traditioner knutna till familjerna och territorier?"Jag har fått svaret, och ofta, med min lilla provokation, Jag försöker uppmuntra dem som vill "återvinna", snarare än att fortsätta att skapa.

Torsdag 13 Februari, Ales Vitiello, käre vän och sommelier, ville ta en bit av hans Ponza, som så kärleksfullt berättar med andra vänner i Ponza säger, restaurangen Il Fauno Cesano Maderno. Tack Rosaria Punta Rökelse, och Mary och Sabrina Vad var så, kockar av dessa matställen typiska Ponza, Jag kunde andas atmosfären och smaka dess smaker.

Kväll tillägnad Ponza

Jag har ännu inte haft möjlighet att besöka denna ö, den största av de Pontinska öarna, i provinsen Latina. Skärgården som innehåller, omfattar öarna Gavi, Zannone, Palmarola, Ventotene och Santo Stefano. I realtà, tack vare berättelserna om Alexander, är lite ", som om jag visste… ett land av hav och fiske, av nostalgiska atmosfär och barndomsminnen ... men också många smaker.

Jag kunde inte börja utan en skål för kvällen. Genom att göra så jag har ätit "Fyr av vakten" 2013, ett vin gjort på en gammal vine, den Biancolella. Dess namn syftar på en plats av stort historiskt och kulturellt, först bland de sex riktiga italienska FAI: The Lighthouse Guard på ön Ponza.

Du vet det “pettola”? Det en blandning av mjöl, vatten och salt som producerar de trasor för linssoppa, en baljväxt typisk för denna ö mindre än traditionella.

Säger Alessandro: “Den kungsfisk bör stanna i potten från huvud till svans”, kanske för att en klok herre i sitt land hävdade att om man tar bort en fisk huvud och inälvor, du förlorat all sin smak. Utbredd i havet i Ponza, kungsfisk är bra i alla de sätt på vilka det är kokta. Som sagt, Här är han med paccheri och Olivelle.

Nu är det upp till nocchette, stekt bakverk typiska Carnival vars namn härstammar från "Knuckle", vilket betyder båge. I detta fall är emellertid, har lidit en kontamination Lombarda: en mjuk kräm med mascarpone. 😉

Jag sa inte att även med oss ​​fanns pojkarnasInstitute Filangieri Ponza, närvarande vid BIT i Milano. I slutet av middagen, distribuerade de stenar som samlats på stränderna av ön målningarna personligen från dem. Om stenar, Jag avslutar med en sten, snarare, con "Stenar Palmarola'Rosaria restaurang Punta rökelse. En pasta gjord med mandel, nätter, russin, choklad och vitt vin Ponza.

I det här fallet ... en sten leder till en annan.

• Restaurang Il Fauno
  Din Borromeo, 29 Cesano Maderno (MB)
  Sådan. 0362 540930

• Restaurang Punta Rökelse
  Via Calacaparra, 24, Le Forna, Ponza (Ö)
  Sådan. 0771 808517

• Restaurant So Com'era
  Kristi ord, Le Forna 5 Ponza (Ö)
  Sådan. 0771 808683