Vi är i provinsen Bari, mer exakt Poggiorsini. En liten, tyst stad känd för sitt rika geologiska bassängen och den naturliga skönheten i Alta Murgia nationalpark. Ligger på en kulle, har ett strategiskt läge för närheten till platser från historiska och miljömässiga intresse Matera, Altamura, Gravina och Trani. En vacker resort i Puglia i det förflutna av Orsini fejd, vilken den fått sitt namn. En av de många små historiska och natursköna byar som vittnar om den italienska Memory. Plats för att bevara och återupptäcka inte förlora vår identitet.

styrka i landet är “utsikts” ligger strax utanför den lilla historiska centrum. En terrass med utsikt som sveper upp Basilicata som tillät mig att njuta av de vackra höstfärger på jorden i alla dess nyanser. Ett område – till Poggiorsini och de omgivande kommunerna – så imponerande att bli en film som för filmen “Last Paradise” Riccardo Scamarcio, och faktiskt Inspelningen “Mor” skriftligt och riktat av Antonio Costa. Men inte bara ... i Gravina di Puglia, arkeologiska-naturalis stad, filmades vissa scener av 'Ingen tid att dö', 25James Bond-filmen serien: te.

Ett annat område med mycket charmiga territorium är att Alta Murgia nationalpark, 68.000 hektar stora kuperade områden och stenig varvas med ekskog och barrträd, och närvaron av åttio sorter av vilda orkidéer som bättre blomning är koncentrerad i april. Inuti är det tydligt det medeltida slottet Garagnone (1048), ett fäste insatt i en Castel Federiciano systemet, att vid den tiden den ansluten befästningarna presentera på Alta Murgia varandra för att rapportera ankomsten av fiender. En plats för att skydda territorium Johanniterorden, krigare munkar tillhör beställa av sjukhuset av St John of Jerusalem, vaktar passagen av föda och skyddade pilgrim i det heliga landet. Du bör besöka med erfarna guider till bristen på markerade leder, men också att inte stöta oväntat i flockar av vildsvin. Sociala djur av fredliga disposition som blir aggressiva om de känner sig hotade, eller om du känner ett hot mot sina ungar. en nödsituation – den för den okontrollerade proliferationen av vildsvin – ämne från tid till inneslutningsåtgärder, tyvärr fortfarande otillräckliga, involverar många italienska naturområden från norr till söder.

Bakom den skenbara lugn som där och då jag uppfattade i Poggiorsini, Det finns en svärm av unga entreprenörs initiativ som syftar till att uppmuntra turism och mat- och vinresor. Nya spakar av 80-talet och 90-talet som, efter att ha formats, De arbetar 'tillsammans' för hållbar utveckling som förbättrar lokala resurser. Bland dessa finns ett särskilt: l 'källvatten. Tack vare sina kvalitetsegenskaper testade och certifierade av universitetet i Pisa butelj, men inte bara ... Det är i ett framskridet stadium av projektet en lantlig vårdcentral baserat på de terapeutiska fördelarna med termiska vatten och örter i hög Murgia.

En vatten med hög kvalitet är också en viktig ingrediens för ett bra hantverk öl. En produktion som är allt populärare och som gav upphov till den lilla två Poggiorsini hantverks bryggerier: Social Brewery Alta Murgia – SPAM,  Social bryggeri som främjar tillgången till sysselsättning för personer med funktionshinder, och Brewery Ostuni, grundat i en gammal biograf.

Du kan inte skriva om en stad utan att nämna sin mat. Det traditionella murgese är mycket rik och varierad, och den är baserad på den spontana produkter av jorden som svampen Cardoncello, huvudpersonen i tabellerna, men inte kränkande smaker. Missa inte de underbara mejeriprodukter och den typiska färsk handgjord pasta. Med den strategi för julen, men viljan att smaka traditionella desserter känns mer än någonsin. En Poggiorsini tack vare expert händer Giusy Cantore, fjärde generationen av master- bagare av Bakery Cantore, Jag hade nöjet att titta på beredningen av Sasanelli, sweet kryddig Murge gjort med mandel och kokta vin anges av jord- och skogsbruks i listan över livsmedel (KLAPPA). Här är hur man förbereder.

Impastare 500 gram mjöl siktas med 30 gram osötad kakao, 200 milliliter av fig vincotto, 10 gram ammoniak för kakor, 250 gram rostade och hackade mandlar i Toritto (typisk Apuliens), 125 grammi di zucchero, 100 ml god extra virgin olivolja, riven citron, kanel och kryddnejlika pulver. Efter att ha erhållit en homogen blandning av sätta skedar på en smord och mjölad bakplåt, och grädda i 15 minuter av en 160 grader.

En idé girig för en god jul tradition.

År sedan upptäckte jag Salento ... Jag säger upptäckt eftersom jag inte tänka så mycket skönhet i konsten, Historia, hav, växtlighet, av smaker koncentrerade i en landremsa. Jag minns suckar med havsutsikt, promenader bland olivträden, de intensiva smaker och full av värme ... enkla saker som gör att du älskar livet. Och "så började min kärlek till Salento, è stato come quando t’innamori, och hjärtat slår snabbare ...

Har du någonsin sett grottan av poesi? E "i Roca gammal, en 20 km till Otranto; bland annat ligger i en arkeologisk plats. Jag åkte dit tidigt på morgonen, att njuta av intimitet av platsen när alla sov fortfarande. Mi sedevo su una roccia e con lo sguardo rivolto al mare viaggiavo con la mente… è modo con cui l’anima fa l’amore con la terra.

Cave of poesi

Questo fiore nella sabbia che ho fotografato a Gallipoli è una delle 1390 olika arter av blommande växter i Salento.

Blomma av Salento

Här är den berömda basilikan Santa Croce, i den historiska stadskärnan i Lecce. År 1353, stilen i barock Leccese. A Lecce, bortom havet, var du än ser den typiska stenen i området som heter "leccisu". De stenbrott som vi utvinner ligger i den södra delen av Salento halvön, vid Adriatiska kusten. Med denna sten gjordes fasader av kyrkor, kupoler, golv och mycket mer.

Basilikan Santa Croce i Lecce

Den vackra katedralen i Otranto ligger på den högsta punkten i staden. I början av sin konstruktion går från år 1080. Vad som gör den speciell är den magnifika mosaikgolv tillverkat av monaco Pantaleon, Dekanus vid fakulteten för målning vid universitetet i Casole.

Katedralen i Otranto

Här är ingången till grottan Zinzulusa, en Castro, i provinsen Lecce. Dess namn kommer från "Zinzuli" som i Salentino dialekt betyder "trasor hängande". Har tillskrivits de kalkstensformationer som hänger från taket som trasor hängande.

Grotta Zinzulusa

Detta är fyren i Santa Maria di Leuca tas i drift i 1866. Du kan klättra upp till terrassen med en spiraltrappa går bra 254 steg. Santa Maria di Leuca, badort känd för sina grottor, ligger i en vik mellan Punta och Punta Ristola Meliso. Molti pensano che sia qui che il Mare Adriatico e il Mar Jonio si incontrino. Sanningen är att denna omfamning är Punta Palascia, nära Otranto.

Lighthouse i Santa Maria di Leuca

Icke en enda, grund, tre volte per vedere tutte le bellezze del Salento… terra da vivere e da rivivere.

Den Spingitora är en gammal tradition i bruk i Apulien. I praktiken under måltiden, utan att behöva fråga, förs till bordet en platta med blandade säsongens grönsaker. Inte att färska grönsaker kryddat, som ordet, "Push" att äta igen.

Berättelsen verkar spåra denna sed till den spanska, att, i sin tur, har ärvt från arabländerna. En del av ursprunget, mycket älskande grönsaker, Jag tycker att denna tradition ska spridas och delas.

Det viktiga, i valet av råmaterial, è la stagionalità e la provenienza. E’ consigliabile quindi fare attenzione negli acquisti, för att skydda vår hälsa och för att hjälpa den italienska jordbruket.

Men varför det rekommenderas att äta mer grönsaker?

Låt oss göra en snabb genomgång.

• De är en utmärkt källa till vitaminer, mineraler och antioxidanter.

• Under de varma månaderna, med förlusten av vätskor, hjälpa oss att idratarci.

• De är en bra källa av karotenoider: växt pigment med antioxiderande egenskaper. Den senare, genom att neutralisera fria radikaler produceras i överskott av, undvika att dessa molekyler skada membranen av friska celler och deras DNA.

• Ett flertal studier har bekräftat att en kost rik på grönsaker är ett tecken på god hälsa. Hos populationer som finns rikligt konsumtion, är förekomsten av cancer är mycket lägre.

• Bättre råa eller kokta? Det är en smaksak. Hur som helst, äta dem råa du undvika att slösa vitaminer.

Jag avslutar med en sista råd. Råa grönsaker går gärna hand i hand med den Pinzimonio: en blandning som erhållits genom att blanda bra extra jungfruolja, rea, pepe, god vinäger eller möjligen citron.

En fräsch och lätt maträtt perfekt i varje säsong, Jag rekommenderar till mina vänner krögare att få mer till bordet!

Källa: "Livsmedel som är bra, cibi che fanno male’ – Tom Sanders docente di nutrizione e dietetica King’s College University of London

Sedan några år leder öde ofta mig till Taranto, en stad som visste hur många, särskilt för de kända händelserna kopplade till föroreningar. Varför intresserad av och skriva om ett land som vissa har kallat inte min? Svaret är enkelt: eftersom de är italienska, e come tale ci credo. Ho la fortuna di vivere in uno dei paesi tra i più belli al mondo. En nation med ett rikt kulturarv, mat och vin, och ett område som ståtar med den högsta biologiska mångfalden bland länderna i den gamla kontinenten.

En kuststräcka på över 7.000 km. Ett skogsområde på mer än 10 miljoner hektar med 12 miljoner träd, en tredjedel av landytan. Tack vare olika livsmiljöer och dell'aree väder vi har över 55.600 djurart. Vi är en nation med 17 miljoner hektar ägnas åt jordbruket, en industri som genererar kvalitet till Made in Italy garanti. (Källa statliga skogs – uppgifter 2014). Investera på fisket, jordbruk och turism, är det enda möjliga sättet.

Sono queste le riflessioni che ho fatto con Giuseppe Montanaro durante il nostro incontro. Den, dopo avermi ascoltata, genom noggrann person som vad är, Jag svarade: “Du vet Cynthia, desperation av män i söder gör underverk“.

Vi kanske behöver mirakel, o forse, framför allt, Vi behöver människor som tror på territoriet och där du kan gå tillbaka till att tro. L'Italia, Vare sig vi vill det eller inte, är tillverkad av det italienska, Spelare är vi, Matchen är öppen. Det viktiga är att institutionerna sätter oss i stånd att konkurrera, och gå tillbaka till att lyckas.

Joseph Montanaro, Peppino, è nato a Massafra l’11 novembre del 1940. En anställd och en entreprenör präglas av kreativitet. En man vårdande miljö som har beslutat att investera med sitt företag Kika Turismo e Cultura S.p.A.. (Kau, Det första ordet som talas av hans son Philip) jordbruk och turism. Ett konkret åtagande synlig i återhämtningen av arkitektoniska komplex lantligt läge, såsom Grande Colonial Acceptera, The Cottage Mallet Canon,  la Masseria L’Amastuola, Stuga och det heliga korset.

Med etthundrasextio tunnland mark Amastuola omvandlas i Crispiano, i Regional Park "Land of the raviner’ i provinsen Taranto, jordbruksmark inte längre är produktiv i en vingård-trädgård. Vågor av parallella rader av vinrankor varvas med öar i 24.500 olivträd från väl.

Ett projekt signerat av konstnären och landskapsarkitekten Fernando Caruncho, forskning inom ett område av arkeologiskt och historiskt intresse under överinseende av arbetsledning för arkeologiska arvet i Puglia, med stöd av Centrum för arkeologi i VU universitetet i Amsterdam. Denna forskning ledde till publiceringen av boken av Gert Jan Paul Crielaard "greker och infödda i Amastuola '. Regionen Puglia, i 2010, delas förverkligandet av detta projekt samtal “God praxis för skydd och utveckling av jordbrukslandskapet, även för turismen”.

Du kanske undrar hur jag kom till honom. Svaret är enkelt, som följde mig känner mig och den typ av människor jag älskar att träffa, och med vilka konfrontera. Peppino Montanaro, med sin erfarenhet och sin erfarenhet, bekräftar min övertygelse för att lyckas med projekt.

Familjen först. Hustrun Rosaria och hennes barn Ilaria, Donato och Filippo, med sina makar Joseph, Anna Raffaella och var och är det riktigt tryck som tillät honom att gå vidare. Den’ som uppstår från dem styrka att övervinna de hårda tider. Familjen, för dem som har turen att ha, genom sitt arbete och att erbjuda så att du kan bygga ett "bo’ i de mörkaste timmar.

Kreativitet, uppfinningsrik och tenacia. Före mötet, Jag lyssnade på hans son Josef tillsammans medan jag pratade med en man från söder som, att starta eget företag i 1984 Kikau med aluminiumramar, på ett avstånd av elva år har förvandlat företaget till ett aktiebolag med investeringar inom utvalda sektorer i territoriet. Vissa projekt har genomförts, som för Cantina Amastuola, och vissa pågår efter förvärvet av masserias i återhämtningsfasen. Program i logi, främjande av territoriet, editorial produktion, utveckla verksamheten för försäljning av hantverk och livsmedels.

Företagen görs av människor. Väsentlig faktor för tillväxten i ett företag är kvaliteten på relationen med sina anställda. Peppino diskuterades också i detta. Mycket mer än anställda, människor att arbeta tillsammans göra laget för att uppnå goda resultat. Ensam är inte någonstans, tillsammans bygger vi.

Innovation och respekt för miljön. Adottare pratiche sostenibili a tutela di sé stessi e del territorio è prioritario. Den teknik och forskning är avgörande för kvaliteten, under förutsättning att de uppfyller de naturliga egenskaperna hos de produkter. Detta är en politik för Amastuola. Ett exempel är användningen av den Scholander tryckkammare som, till förmån för druvan, ingriper med bevattning endast när det behövs och samtidigt förhindrar avfall. Efter denna tanke alltid, används en återvunnen glasflaska ljus, och ett skruvlock av aluminium, RICICLA material enligt 100%, med ett speciellt membran inom vilket garanterar den rätta mikro syresättning vin fastställd av Institutionen för livsmedelsvetenskap i Udine.

Känslan av tillhörighet. Att tro på territoriet och känna igen en del av det är viktigt att ge det vidare till dem som besöker. Om jag tror uppriktigt på något som jag kan förmedla min passion för att dela den entusiasm. Den dagen jag hörde.

I slutet av vår chatt, innan vi säger adjö, Jag gjorde en förfrågan till Peppino: Jag bad honom att visa flagga italienska gård i vanlig syn. Detta för mig, Jag tror på människor som arbetar tillsammans för en verklig förändring, skulle vara ett viktigt tecken på tillhörighet. Utomlands är det en anpassad, I Italien är det bara under idrottsevenemang. Jag vet att många inte känner sig representerade, eftersom de ser i den staten institutionella. Fråga om perspektiv. För mig representerar flaggan i landet och de människor som arbetar italienska. Jag vet inte om jag kommer att tillfredsställa Peppino, för några lovade mig att vi kommer att tänka på allvar.

Jag skrev om mitt möte, som jag brukar göra, som jag har levt veta territoriet och folket. Peppino Jag kände mig särskilt nära att dela tankar och livsstil. Idag känner jag mig närmare honom och hans familj. Några dagar, efter en lång tids sjukdom, hans hustru Rosaria låt. Hon är en del av hans planer, och detta kommer att fortsätta att leva i dessa länder.

www.amastuola.it –  www.turismoecultura.it

Video av Sabrina Merolla, producent och värd för bra vind

Jag älskar att lyssna på naturen, kanske det är därför min ande känns sydligaste syd, där intensivt uppfatta hans samtal. Jag var nitton när jag insåg, Jag träffade Puglia, kärlek vid första ögonkastet.

En region med en kustlinje på 800 km, den längsta och mest varierade i Italien. Långa stränder omväxlande med klippor, calette, tall och enbär skogar. Det finns två nationalparker: en av Garganos och Alta Murgia. Tre Aree Marine Protette: Torre Guaceto, Tremitiöarna och Porto Cesareo. Sexton statliga naturreservat och arton regionala skyddsområden. En biologisk mångfald för att bevara och skydda.

Torre Santa Sabina

Den’ i detta land som jag tillbringade min senaste semester, mellan Bari och Brindisi, Taranto.

Mine är ett hektiskt liv, gått mellan natur, kunskap och upptäckt. Sanningen är när vi älskar det vi gör, inte annorlunda än tiden mellan arbete och semester, perched något icke esclude annan.

Torre Santa Sabina

På den tiden såg jag gamla vänner, och jag har träffat nya. Många känslor, som den dag då, i havet i Taranto, under en plötslig storm båttur fick mig att inse hur mycket kan vara högt och fränare hav.

I dessa stunder såg jag rädslan, men också modet hos en kvinna, Aurora, som introducerade mig till sin sida och den känsliga och ömtåliga, beslutat och fastställt att en kvinna som vet hur man ska reagera på problem.

Mare i Burrasca – Pier St Eligius (Marina Taranto)

Efter stormen har jag inte haft att missa Friselle havsvatten framställd som en gång gjorde fiskarna Salento.

Friselle havsvatten

Tillsammans med Catherine, Jag träffade en kvinna som nonchalant promenera längs stranden i Torre Santa Sabina, Jag besökte platser som länge har velat se. Efter att ha talat länge, uppmuntrar mig att komma från klipporna för ett dopp, en enda rekommendation: “Cynthia, denna plats vid liv med andan i södra.“

Vår turné startade i Polignano a Mare, en pittoresk by uppe på en klippa med utsikt över havet. Många minns honom för att vara födelseplatsen för Domenico Modugno, Jag minns särskilt poesin i landskapet.

Polignano a Mare

En glimt av Polignano a Mare

Klippan i Polignano a Mare

Samtidigt reser jag vilja dela tankar och foton på nätet. Den’ så att människor som följer mig i min resplan, samt skicka värme och nostalgi av de länder som har tvingats lämna, ge mig råd och direkt mig. Ett mer intensivt sätt att leva resan.

Tack vare den information Emanuela kommentar på ett foto, Polignano jag smakade för första gången på Granite med vispad grädde och kaffe "Supermago Frost ', en glassbutik i den historiska grundades av Joseph Campanella 1935.

Iced kaffe med grädde och Supermago Frost

Nästa stopp var i San Michele Salentino, i provinsen Brindisi. Ett land där ungdomar vill ventilera sin poesi med riktiga attacker poetiska’ skrivet på väggarna.

Attack poetisk i San Michele Salentino

Attack poetisk i San Michele Salentino

Attack poetisk i San Michele Salentino

Efter dikten berättelsen. En Brindisi, som i alla städer i Apulien, det finns mycket. Här jag besökte Duomo och kolumner, alte ben 19,20 meter, symbol för staden och i slutet av Via Appia.

Katedralen i Brindisi och pelarna symbol för staden

Detta är delstaten ravinerna. Vännen Rosana Tinella introducerade mig till en av Mottola. En ravin består av en serie av grottor uthuggna i berget, som rymmer tre stenkyrkor full av graffiti högmedeltiden.

Gravina di Mottola

Mellan besöken, och den andra har jag inte haft att missa en maträtt av orecchiette och drog sig i tomatsås med färsk ricottaost, tillsammans med de traditionella skivor av vattenmelon. Katarina berättade för mig att denna mix av olika storlek deg bereds tillsammans med flit för ett bättre utfall av skålen.

Strascinati gift och orecchiette med tomatsås och färsk vattenmelon

Vi kunde inte missa en kväll tillägnad Pizzica. En mycket gammal traditionell dans av Salento, som hänvisar till den rörelse som gav hjälp till kvinnor som plockade ur fågelspindel, Salento term för att indikera tarantula.

Den Pinch

Det finns föreställningar om att naturen har att erbjuda och att du inte kan förlora…

L'alba Torren Santa Sabina

Solnedgången i Specchiolla

Molnen skiftar i rosa i Torre Guaceto

Månen glints av silver i Carovigno

Om jag blundar, sinnet och tankar går ut till landet. Jag saknar dess Trulli och sina vita hus, dess hav, klippor och vilda stränder. Jag saknar de olivträd, den röda jorden, kvitter syrsor och cikador. Jag saknar doften av fikonträd bränd av solen, blommor med ljusa färger, stenmurar och ljudet av vinden ...

Trullo i San Michele Salentino

Specchiolla, Carovigno

Olivlund i Carovigno

Blommor av Brindisi

Blom kapris

Korall på Pier St Eligius i Taranto. Effekter av förändrade temperaturer som gör att du tror…

Blommor av Brindisi

Blommor av Brindisi

Anläggningen av fjärilar

Stenmurarna

Den Gravina di Laterza, en kanjon av extraordinära skönhet som nyligen, under besöket av’Farm Bell vän Paolo Barberio, Jag hade nöjet att besöka. En djupt snitt i provinsen erosiv Taranto som sträcker sig över en längd av 12 km, med ett djup av ungefär 200 meter, och en genomsnittlig bredd på 400.

En plats som lämnade mig andfådd, och jag har upplevt sitter på marken lyssnade till vinden med tanke på dess enorma kalkstensväggar. Omgiven av frodig Medelhavet vegetation, Jag bodde de stunder i djup meditation. Kanske för att några år jag gör en resa accelererat med mig själv. Jag tror att det är ute efter att tystnad vila i frid, och det finns bara leva i kontakt med naturen.

Bär ord Thich Nhat Hanh, Monaco och poetisk buddhista Vietnamita.

"Jag gillar att gå ensam till landet körfält, mellan ris växter och vilda örter, att placera en fot efter den andra med omsorg, medveten om att gå på detta underbara land. I dessa stunder, att det är något magiskt och mystiskt. Vanligtvis tycker vi att det är ett mirakel att gå på vatten eller i luften. Jag tror i stället att det verkliga miraklet är att gå på jorden. "

Den Gravina di Laterza

En särskilt skyddsområde område av gemenskapsintresse som heter “Område av ravinerna“. Det enda stället i Europa där bon Gam, den minsta gam vars namn härstammar från dess benägenhet att livnära sig på resterna av nötkreatur. En rovfågel närvarande från mars till september vingspann på omkring 170 cm.

Under årstiderna, det finns många växt-och djurarter som lever här vildmark. En rad av färger och dofter som, är inte den avete occasione, Jag rekommenderar att du besöker följande olika vägar tillgängliga för fler.

E "på detta område som kommer den extra jungfru Paul. En produktion av ekologiskt jordbruk i hjärtat av landet av raviner som fortsätter i generationer.

En enbär träd femhundra år – Farm Bell

Laterza är inte bara känd för ravinerna och olivträd. Dess bröd, producerad av bagare laertini, är känt för kvalitet som garanteras och skyddas av konsortiet med samma namn.

Efter en gammal ritual, bakas i ugnar som värms med ved arom som ger den unika egenskaper.

Ett recept i arv från generation till generation som tillät staden Laterza att gå med i föreningen City of Bread.

Bröd Laterza

www.oasilipugravinadilaterza.it

Jag minns första gången jag kände att föreslå friselle havsvatten verkade som en sådan konstig sak för mig att goggle! Därefter, pensandoci bene, Jag hittade en skönhet som de inte inte kan prova.

Vi tror att… en båt, vederbörlig friselle, vissa tomat, en flaska god olivolja och hav ..., uppenbarligen där rena! Vad en behandling! Om, Jag glömt bort en flaska vin, möjligen ett gott rött, Jag gillar det! 😉

Detta är det goda livet som tilltalar mig ...

De berättade för mig att när fiskarna Salentines beredd exakt som. Vanor förlorade tyvärr, främst på grund av de föroreningar som har fått oss att vara försiktig, men inte enbart, Jag tror också att ha glömt små och enkla traditioner som enligt min mening ger en touch av poesi och romantik till livet.

Den friselle är rent en typisk Apuliens, en dålig maträtt vars forntida ursprung är vilse fram till tiden för fenicierna, att, Merchant åt dem våt i havet och kryddat med olivolja.

Den är förberedd med vetemjöl som korn; tillagas i ugnen för första gången, och sedan, efter att ha skurits i halv, en andra. En del är fortfarande grov, e l’altra liscia e compatta.

Det brukade säga att friselle måste "rozzulare" i tänderna. Gelé, men också skarpa!